My life as Rebecca Guve......

Jupp, jag vet! Men jag har en anledning. Skolan. Jag har just nu 1000000 läxor! Det är as kul *-*:P
Men jag ska bli bättre, och om Jennie läser kan jag ju skriva om vad som händer här i Stklm.
Juste måste bara berätta om Greys lite:
Jag kan inte fatta, för mig är det en annan värld. Det känns som om jag har en luftbubbla runt mitt huvud och jag kan inte släppa in någon annan. jag är fast, i min verklighet. För mig är Greys en verklighet. Det är min verklighet. Jag kan inte fatta varför men den bara är de. Jag kan gråta bara jag lynnsar på How to save a life, ett väldigt sorglit klipp på youtube, jag kan inte sluta tänka på de. Och om det kommer sluta så vet jga inte vad jag gör. Och säsongsavsnitten, asså första avsnitten på säsong 6, när typ George kommer och begravas då kommer jag aldrig kunna sluta gråta. Jag vet inte vad det är med mig, är detta en saga? Eller en film då jag är huvudpersonen och spelar en beroende 13- årig flicka med framtids drömmar som en känd kirurg i USA?!

Snälla hjälp mig!

 

Bloir inte ett mega långt inlägg idag, skriver nog mer imorron....
Juste, Jennie flyttar imorron. Det är värra deppdagen imorron Elin!
Skulle bara säga de, ni får nöja er med detta så länge....
Puss och kram skumbanan!

Hej hej! Jätte lessen för jätte dålig uppdatering, men jag har inte vart hemme så mkt, och när jag vart hemma har jag inte orkat:P
Men i alla fall har jag precis vart i Katrineholm med gympan. Det var jätte kul förutm på Onsdagen då vi tackade
av Jennie. Det började med att Emelie grät. Och sen kramades dom, sen grät typ alla. Jag, Mysan och Bella grät typ mest. Jag elin och Mysan var tvungna att gå ut, fast typ alla gick ut. Men jag och Mysan låg och grät på kvällen. Och gud vad jag mådde dåligt av att se Jennie gråta. Och sen dagen efter, typ innan vi skulle gå till bussen så tog jag, Bella, Sanna, Mysan, Elin iväg Jennie för att säga en sak till henne. Och jag och Mysan sa det. Vi bah: Vi tkr att du ser så lessen ut. Och då såg vi hur hennes ögon fylldes med tårar, och då började vi gråta. Asså Jennie jag vill inte ayt du ska lämna oss och nu kommer du ju göra det. Men fatta hur mkt du kommer att lämna?! Ocj även om du inte vill kommer jag att komma och hälsa på dig! För jag kommer att sakna dig. När jag skriver detta inlägg gråter jag men jag kan fortfarande inte fatta varför? jAG TROR FORTFARANDE ATT AG DRÖMMER....... Och jag hoppas aaatt jag snart kan vakna upp, men kommer jagg att göra de?
Jennie jag kan inte beskriva hur mkt jag kommer att sakna dig, och hur måligt jag mådde av att se dig gråta...................
Träningarna kommer aldrig bi detsamma, som du sa till mig: Du kommre alltid ha en plats i mitt hjärta. Du kommer åxå ha en plats i mitt............
Och glöm inte Shushi klubben, och stela ´klubben, eller smarta klubben eller inte, och du får inte glömma mig............
Och inte heller våra ord!
Okie Dokie Spokie!
Älskar dig, Jennie Knutsen!<3
Kommer aldrig kunna lyssna på låten utan att börja gråta och tänka på dig!